21/2-2015
Efter ett gäng arbetsintensiva veckor börjar nu romanen ”Rörelsen – Den andra platsen” att närma sig sitt slut. 30-40 sidor återstår att skriva och jag håller nu på och redigerar för att alla trådar skall hänga redo att knytas ihop.
Den är en tematisk fortsättning eller en prequel till Himmelstrand. Vissa av de frågor som lämnades obesvarade i slutet på den boken får här sitt svar, andra inte, och dessutom uppstår nya. Denna säck fylld med trådar hoppas jag slutligen kunna knyta ihop i ”X – Den sista platsen” som om allt går väl borde kunna finnas att läsa hösten 2017. Innan dess kommer en novellsamling.
Vad är då ”Rörelsen” för något?
Huvudpersonen är jag själv, eller en version av mig själv och behandlar en period i min ungdom då jag bodde i ett litet gårdshus på Luntmakargatan i Stockholm. Fastigheten ligger vägg i vägg med Brunkebergstunneln och den som läst Himmelstrand och minns Molly kanske anar oråd redan nu.
Oråd blir det. Boken handlar – precis som i stort sett alla mina berättelser – om vår relation till det andra. Hur långt vi är villiga att gå för att ta oss loss från våra jordbundna villkor och komma i kontakt med något som tillåter oss att transcendera.
Jag har tidigare sagt att den handlar om Palmemordet, och det gör den, även om det inte är centralt. Den handlar om att vara ung och försöka finna sin plats i tillvaron, den handlar en hel del om trolleri, alltså att vara praktiskt utövande magiker av det slag jag själv var en gång. Den handlar om Stockholm i mitten av 80-talet.
Såvida jag inte drabbas av skrivkramp eller akut sjukdom så ska den komma till hösten, insallah.