9/4-2014
Just hemkommen från London efter att ha sett Låt den rätte komma in på Apollo Theatre i West end.
Det är en fantastisk föreställning. Jag brukar säga att jag haft osannolik tur med filmversionerna av berättelsen. Först en underbar svensk film och sedan en riktigt bra amerikansk. Nå, till detta kan då läggas en fantastisk engelsk scenversion.
Skotsk, egentligen. Jag såg den i somras när den hade premiär med National Theatre of Scotland i Dundee. Redan då var det mycket bra, men det fanns vissa brister och ojämnheter. Dessa har de arbetat bort nu. Föreställningen är ett enda rytmiskt flöde, en två timmar lång njutning som jag verkligen hoppas ska kunna hävda sig i den tuffa konkurrensen.
Det var märkligt att komma till Shaftesbury Avenue, den stora teatergatan i London och se ”Let the right one in” i ljusskrift mellan ”Les Miserables” och ”Thriller”. Hur denna historia har färdats, transformerats sedan jag satt och hittade på den i den gamla träslöjdsalen där vi bodde förr.
Det vore på sin plats att rada upp en massa namn som har samverkat för att göra pjäsen till vad den är, men det kan man ju läsa om på annat håll om man är intresserad. Här, till exempel. Den är vacker, den är otäck, den är blodig, välspelad och så full med smarta, snygga scenlösningar att jag satt trollbunden. Till och med poolscenen är med, och gjord så att det är svårt att andas så länge den pågår.
Jag träffade flera av dem som genomfört det hela och det var tydligt hur de drivits av ett starkt engagemang inför historien, en vilja att gripa tag i publiken. Naturligtvis, annars skulle de ju inte jobba med det de gör, men ändå var deras kärlek till berättelsen hjärtevärmande.
På sätt och vis blir detta inlägg reklam, men det kan inte hjälpas. Om ni har chansen, se den! Det enda jag tidigare sett av privatteater i London är Phantom of the opera och den här är mycket bättre. Tycker jag. Jag är visserligen partisk, men jag har rätt ändå.
Här kan man läsa mer om föreställningen och se bilder